Svaret är enkelt. Nej, jättevargen är inte återskapad. Den dog ut för runt 12 000 år sedan, och är och förblir utdöd, i sorglig likhet med alla andra utdöda djur och växter. Och precis som alla andra utdöda organismer kommer den inte tillbaka. Någonsin. Tyvärr.

Men vad är det då man fått fram? Det är inte ens nära en jättevarg, utan vad man gjort är att sätta in några få genvarianter i vargfoster, som sedan fått ett avvikande utseende likt det som man tror jättevargen hade. Eftersom den ser annorlunda ut, har gruppen bakom detta kallat den för en annan art, i strid med alla annan forskning och vetenskap på området.

Totalt har företaget bakom detta gjort 20 förändringar i 14 gener. Det kanske låter mycket men en vanlig varg, likt oss, har ungefär 20 000 gener av olika storlek. För att sätta det i ett annat perspektiv så är den genomsnittliga skillnaden mellan två människor ungefär 0.1 %. Vi har 3.2 miljarder baspar (minsta delarna av DNA), vilket gör att mellan mig och dig är det runt tre miljoner skillnader. Att jämföras med de 20 som man skapat i labbet. Med samma logik skulle vi alla vara olika arter, vi ser ju olika ut, och det finns genetiska skillnader mellan alla människor på jorden.

Men nu är ju 90 % av vårt genom icke-funktionellt så skillnader i dessa delar är ju ganska irrelevanta kan man tycka. Det är skillnader som spelar roll som är det väsentliga. Vi kan ta ett exempel som kanske är mer familjärt, nämligen ögonfärg. De flesta har väl lärt sig det här med bruna och blå ögon och hur det nedärvs. Det vi hört på biologi-lektionerna är en förenkling, inte så pjåkig, men trots allt inte helt korrekt. I själva verket är det 112 olika varianter som utgör skillnaden mellan blå och bruna ögon bland Europeer. Är blå och brunögda personer olika arter? Ingen skulle nog säga detta, men det är logiken bakom att kalla en lätt modifierad varg för en annan art, jättevargen.

Men gener från en annan art måste väl göra en skillnad? De vargar som fått jättevargsgener, eller de asiatiska elefanter som fått mammutgener måste väl kunna räknas som något nytt? Nja, detta är inget nytt fenomen i djurvärlden, och inte heller hos växter. Vi har runt 2-5 % Neanderthal-gener i vårt DNA. Är vi då Neanderthalare? Om jag har 300 Neanderthal-varianter i mitt genom, är jag då mindre människa än en person som har 200 Neanderthal-varianter? 20 genvarianter från en jättevarg gör inte en varg mindre varg, den blir bara ovanlig, men inte en ny art.

Det är givetvis mer genetiska skillnader mellan vår varg och jättevargen. De är inte ens nära släkt utan jättevargens nu levande släktingar är snarast schakalerna. En art har en uppsättning gener som gör att en individ blir en individ av den arten. Det är inte bara hur generna ser ut, utan även hur de fungerar, och detta har visat sig vara ett synnerligen komplext område. Hos däggdjur är det dessutom så att under den tid som fostret ligger i mammans mage interagerar fostrets gener med mammans gener. Kort sagt, endast en jättevarg kan föda fram en jättevarg med alla de intrikata artspecifika genfunktioner det innebär.

Om man nu rent hypotetiskt skulle återskapa en utdöd art återstår en rad andra problem. För det första det måste vara tillräckligt många för att undvika inavel, det räcker inte med några få individer, och de måste ha en genetisk variation i den omfattning som naturliga populationer har. Hur ska detta gå till? Här pratar vi om åtskilliga hundra individer som alla är olika. Den svenska vargpopulationens inavelsproblem är väl kända, och ger en insikt om vilka problem det finns. För det andra måste det finnas ett lämpligt habitat för dem att leva i, idag ett brännande problem för många arter. Kort sagt, projektet är dödfött redan på tankestadiet.

Det hela är lite som att riva ur en sida i min senaste bok, och ersätta denna med en sida ur en bibel på portugisiska. Har vi då återskapat en portugisisk bibel från min bok? Det är lätt att raljera över detta, men det hela är så befängt att det känns som första april. Men det finns en potentiellt allvarlig sida här. Vi ser idag en vilja hos olika politiker att dra ner på, och helt stryka, skydd för hotade arter. En tanke om att det går att återskapa utdöda arter kan tas som argument för denna neddragning. Varför bry sig nu, när vi kan fixa allt senare? Detta är allvarligt, och de stora summor som slösas bort på detta skulle säkerligen göra mer nytta genom att skydda nu existerande arter och förhindra dessas utdöende.

Litteratur

Moran, LA. 2023. What’s in your genome? 90 % of your genome is junk. Toronto University Press.

Simcoe, M, med flera. 2021. Genome-wide association study in almost 195,000 individuals identifies 50 previously unidentified genetic loci for eye color. Science Advances 7: eabd1239.

https://www.science.org/doi/epdf/10.1126/sciadv.abd1239

 

Visningar: 55