Havsörnen är en framgångssaga i Sverige. När jag började skåda i början av 1970-talet var den i närmaste uträknad men sedan gått till att vara en av de rovfåglar man nästan alltid kan räkna med att se om man skådar i Uppland. Den flyger regelbundet över Uppsala stad, och jag har till och med sett den från TV-soffan i Uppsalas utkant. För att se havsörn på 1970-talet var Åland ett pålitligt mål, där populationen varit starkare än på vår sida. Forskare har följt denna population och har nu sammanställt de data man har rörande födoval och häckningsframgång. Som vanligt dök det upp resultat som man inte förväntat sig. Det är alltid lika kul, och charmen med att vara biolog, man vet aldrig riktigt vad man kommer att finna om man tittar närmare.

Forskarna följde 574 individer märkta som bo-ungar på Åland mellan 2003 och 2014, där 296 individer observerades framtill 2021. Totalt samlade man in hela 21 116 rester av olika bytesindivider. De främsta bytena var gädda (12 % av alla byten, och 47 % av alla fiskbyten) och ejder (21 % av allt byte, 77 % av fågelbyten).

Det är uppenbart från dessa data att mängden fisk starkt påverkar häckningsframgången, tillsammans med hur mycket land det finns i reviret. Hos ungar ökade överlevnaden från ca 75 % när dieten inte innehöll någon fisk, till nära 90 % när huvuddelen av dieten bestod av fisk. Fiskätande havsörnar lade ägg tidigare och häckningsframgången ökade med ökad andel fisk. Kullstorleken ökade med ökad andel fisk, och ungar uppvuxna på fisk var i bättre kondition än de med en mer varierad kost.

Det låter ju som om det vore perfekt för havsörnar att bli specialiserade på fisk. Fast nu är verkligheten inte så enkel, som vanligt i naturen. Vuxna havsörnar missgynnas av en hög andel fisk, och skillnaden i överlevnad är ganska dramatisk. Vuxna havsörnar som inte äter fisk har en överlevnad på drygt 80 %, medan de som huvudsakligen äter fisk har en överlevnad under 50 %. Hos vuxna är en varierad diet kopplat till högre överlevnad. Med andra ord, ett par havsörnar som ger sina ungar en hög andel fisk gynnas av detta i termer av antal flygga ungar, men dessa ungar har en högre dödlighet som vuxna.

Så fisk är nyttigt när man växer upp, vilket alla barn har hört i alla tider, men knappast lyssnat på. Men det verkar inte vara en bra idé om man är en vuxen havsörn. En orsak kan vara att Östersjön fortfarande har en hög belastning av miljögifter (även om det blivit bättre med åren), och dessa finns huvudsakligen i fettvävnaden. Feta fiskar har mer gifter, vilket avspeglas till exempel i Livsmedelsverkets kostråd för gravida. Gäddan är en mager fisk och ungarna gynnas därför av en diet bestående av en hög andel fisk. Men även om det är en låg andel i gäddan så finns gifterna där och anrikas med tiden ju mer specialiserade örnarna är på fisk. Forskarna vet inte mer om detta, och det vore intressant att göra en liknande studie av de havsörnar som häckar och födosöker i våra insjöar. De har ökat i antal och om det är gifterna som det handlar om borde vi inte se samma mönster i inlandsörnarna.

Om vi går tillbaka till de mer generella frågorna så har vi alltså ett fall där vad som är gynnsamt för ett häckande par (fler ungar med en ökad fiskdiet), men en sämre överlevnad för dessa ungar på lång sikt. Det som gynnar föräldrarna kan missgynna ungarna och tvärtom. Föräldrar som lägger ner all sin energi på sina ungar får pigga ungar men på bekostnad av sin egen hälsa. Klassiskt problem som kanske många kan känna igen. Konflikter som dessa mycket vanliga i naturen.

En vanlig konflikt är den mellan könen, en hane kan vilja ha så många ungar som möjligt vid ett givet tillfälle för det kanske inte blir fler tillfällen, medan en hona kan vilja hålla tillbaka för att öka sannolikheten att överleva till nästa reproduktionstillfälle. Den här konflikten finns på individnivån, men faktiskt även genetiskt. I en långtidsstudie av fiskmås i Estland (jag återkommer senare om denna) fann man att det finns en stark selektion för en tidig äggläggning hos honorna, precis som hos väldigt många fåglar. Det fanns även en genetisk variation för tidpunkt för äggläggning. Enligt gängse evolutionär matematik borde därför det ske en förändring av tidpunkten för äggläggning i riktning mot en tidigare start av häckningen (bortsett från den som är inducerad av ett varmare klimat). Nu händer inte det. Det finns även genetisk variation hos hanarna för tidpunkt för äggläggning. Så allt borde vara frid och fröjd. Men kopplingen mellan honornas och hanarnas genetiska variation är negativ. Det betyder att samma genvariant som hos honorna leder till en tidigare häckning medför att hanarna aktivt försöker senarelägga häckningen. Det datum äggen faktiskt läggs är alltså en kompromiss mellan honornas och hanarnas gener som till en viss del stretar åt olika håll. På det sättet får även en variation i tidpunkt för äggläggningen, men inte mycket till förändring.

Man har på senare år sett alltfler exempel på liknande konflikter, och de kan vara en förklaring till åldrande. Gener som ger en fördel när individer är unga kan ge en nackdel när individen blir äldre. Gener som har negativa effekter i reproduktiv ålder tenderar att minska i frekvens eller helt försvinna eftersom de ger färre avkommor. Men den dag vi slutar skaffa egna barn blir vi osynliga för evolutionen. En gen som ger en ökad fertilitet i 20-årsåldern, men som medför svåra sjukdomar som åldring kommer alltid att gynnas eftersom vad som händer på gamla dagar inte kan påverka detta.

Ett exempel är en genvariant som hos oss ger en ökad risk för att få Alzheimer, knappast en fördel för någon. Men det har visat sig att kvinnor med dubbel uppsättning av denna genvariant har ett bättre immunförsvar och på det sättet får fler överlevande barn. I västvärlden är detta inget problem, men däremot i fattigare länder där dåligt vatten är ett ständigt problem, precis som hos oss för inte många generationer sedan. Det betyder att vi har med oss en genvariant som vi inte längre behöver, men som våra förfäder gynnades av. Däremot leder det till Alzheimers som inte var vanligt i forna dagar eftersom inte många blev så gamla.

Så det vi ser hos havsörnen är ett exempel på hur det mesta vi ser i naturen är en kompromiss mellan olika faktorer som drar åt olika håll. Modern evolutionsbiologisk forskning handlar mycket om att kartlägga och förstå de ekologiska omständigheterna och de evolutionära konsekvenserna av dessa konflikter. Vi känner alla till det här med kompromisser i livet. Samma sak i naturen, och det kan väl enklast beskrivas med att man inte alltid får som man vill. Men vem har sagt att allt i naturen och livet måste vara perfekt?

Litteratur

Björklund, M. 2022. “ Bara en teori”. Fri Tanke Förlag.

Brommer, JE & Rattiste, K. 2008. ”Hidden” reproductive conflict between mates in a wild bird population. Evolution 62: 2326-2333. OPEN ACCESS.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1558-5646.2008.00451.x

Nebel C. med flera. 2023. Early-life diet specificity is associated with long-lasting differences in apparent survival in a generalist predator. Journal of Animal Ecology 92850-862. OPEN ACCESS

https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2656.13894

 

 

Visningar: 185