I takt med att klimatet blir varmare förändras de ekologiska förutsättningarna för olika organismer. Vissa gynnas, medan andra missgynnas. Långsamma förändringar leder till selektion för egenskaper som bättre kan hantera den förändrade miljön och med tiden sker en anpassning. Men i den takt som nu råder finns det inte en chans för denna evolutionära process att verka i någon större utsträckning. Individer i en art har i huvudsak två val. Antingen att stanna och försöka anpassa sig, härda ut kort sagt, eller helt enkelt flytta på sig. Fungerar det inte i ett område av någon anledning är det näst att röra på sig till andra, bättre områden.
I en stor studie där man använt data från USA och Kanada, insamlat av fågelskådare över en lång tid, har man studerat hur populationerna har rört sig mot kallare trakter de senaste 20 åren. Eller kanske inte kallare, utan områden som har den temperatur som de är vana vid, och är anpassade för. De har helt enkelt letat efter sin gamla nisch eftersom den verkar ha försvunnit från det område de brukar finnas i.
Olika arter har reagerat olika, föga överraskande. Den blåvingade skogssångaren är ett exempel på en art som försökt hålla sig kvar i sin nisch. Den genomsnittliga maxtemperaturen har stigit från 23.5 grader år 2000, till 26.1 grader på 20 år, det vill säga en ökad värmeexponering på 2.6 grader. Utbredningen har under samma tid rört sig norrut så att exponeringen nu är 1.4 grader. Lite svalare men inte alls tillräckligt.
Nashvillskogssångaren å andra sidan har haft en ökning på 1.9 grader, men har rört sig så att de kompenserat med blott 0.6 grader. De har med andra ord stannat i en delvis ny nisch snarare än att flytta med den gamla när den rört sig norrut.
När forskarna sammanställde samma data för 367 arter fann de att den genomsnittliga ökningen av maxtemperaturen var 2.4 grader över 20 år. I genomsnitt hade arterna flyttat sig norrut så att de kompenserat med knappt 50 % av denna ökning. Det vill säga förflyttningarna hade inte fullt ut lett till att de hittat sin forna temperaturnisch. Givetvis finns en stor variation mellan arterna. Nästan två tredjedelar av alla arter hade en temperaturökning på mer än en grad, och lite drygt hälften hade förflyttat sig så att de kompenserat med mer än en grad. Men bara en femtedel hade flyttat sig så att kompensationen var mindre än en halv grad. De flesta arter har alltså trots flytten en varmare miljö än de hade för 20 år sedan.
Det var sommaren det, men hur är det med fåglarna som övervintrar? Vintertid har temperaturen stigit än mer, i genomsnitt 4.3 grader på 20 år. Övervintringslokalerna har förflyttats norrut men bara så att temperaturökningen kompenserats med runt en halv grad. Nästan alla arter hade ett temperaturskifte på mer än en grad, och nästan tre fjärdedelar av arterna kunde kompensera detta genom att röra sig norrut. Bara två procent av arterna kunde kompensera så att skillnaden var mindre än en grad.
Även vintertid skiljer sig arterna åt. Den rödbruna härmtrasten kunde kompensera temperaturökningen med drygt två grader av den drygt fyra grader som de behövde kompensera för. Å andra sidan har kaktusgärdsmygen knappt rört sig alls och har nu en drygt fem grader varmare vinter än för 20 år sedan.
Föga överraskande är det de nordligaste arterna som haft minst temperaturökning, och som klarat att kompensera genom att flytta på sig. Sydliga, stationära arter har haft den kraftigaste temperaturökningen och klarat att kompensera sämst. Arter med en högre spridningsförmåga, mätt genom vingformen, har kompenserat bäst, liksom långflyttarna men bara på vintern.
Men spelar egentligen en ökning av den genomsnittliga maxtemperaturen på drygt två procent någon roll. Problemet är att med en ökning av medel följer en ökning av maxtemperaturer. Så om den maximala temperaturen kanske var +34 grader kommer den kanske efter den genomsnittliga ökningen att vara +36 grader eller mer. Värmeböljorna blir hetare och längre, och det är väl känt att det är dessa extremer som är problemet för många arter, och kanske inte den högre genomsnittliga temperaturen. Med ökad temperatur följer ofta torka, och med torka en brist på insekter, den föda de flesta arter är beroende av för att kunna föda upp sina ungar. Man kan gissa att det är därför arterna flyttar norrut till ett svalare klimat, helt enkelt för att slippa värmeböljorna som kan döda ungarna under häckningen.
Men temperaturen är bara en detalj i det hela. Det räcker inte med att flytta på sig för att få det svalare, det måste finnas ett lämpligt habitat, med lämpliga häckningsplatser och allt annat som en art behöver för att kunna överleva och reproducera sig. De är kanske därför de flesta arter inte lyckats med att helt kompensera för temperaturökningen, andra faktorer spelar in vilket gör att den kompensation de nu gjort är en kompromiss mellan motstridiga faktorer. Genom att studera längre tidsserier har forskare funnit att kopplingen mellan klimat och utbredning minskat med åren, vilket stöder tesen att temperaturen bar är en del av arternas ekologiska nisch.
I en miljö med årstidsväxlingar är ett uppenbart sätt att kompensera att förskjuta häckningen så att den är tidigare med åren. Vi ser det i Sverige där häckningarna är tydligt tidigare nu är för 30-40 år sedan. I det nordamerikanska materialet kunde man se att anpassning till de högre temperaturerna bara till en liten del klaras av via geografiska förflyttningar, men till runt tjugo procent förklaras med justering av häckningstiden. Nu räcker inte ens det, utan runt två tredje-delar av temperatur-förändringarna har inte kompenserats.
Hur det går i framtiden är givetvis svårt att säga, men sydliga arter som stannar snarare än rör sig ligger nog illa till om uppvärmningen fortsätter. Med tiden kommer vi att få svaret, vare sig vi vill, eller inte.
Litteratur
Cohen, JM & Jetz, W. 2025. Geographic redistributions are insufficient to mitigate exposure to climate change in North American birds. Nature Ecology & Evolution 9: 1234–1244.
Conor, CT. & Shipley, JR. 2023. Inconsistent shifts in warming and temperature variability are linked to reduced avian fitness. Nature Ecology & Evolution 14: 7400.
https://www.nature.com/articles/s41467-023-43071-y?fromPaywallRec=false
Neate-Clegg, MHC, Tonelli, BA & Tingley, MW. 2024. Advances in breeding phenology outpace latitudinal and elevations shifts for North American birds tracking temperature. Nature Ecology & Evolution 8: 2027-2036.
Viana, DS. & Chase, JM. Increasing climatic decoupling of bird abundances and distributions. Nature Ecology & Evolution 6: 1299-1306.
Visningar: 83