Hur påverkas fåglarna av buller och stadsljus?

Vår alltmer urbana miljö har medfört ökat buller och ökad ljuspåverkan under nattetid. Det är väl känt att vi människor påverkas negativt av buller, men hur är det med fåglarna? Fåglar har ju en utmärkt hörsel, och är mycket beroende av sång och andra ljudyttringar för sin kommunikation. Vissa arter jagar dessutom med hjälp av hörseln, och kan tänkas påverkas negativt av ökat buller. Allt detta låter ju rimligt, men fakta är det som gäller så hur är forskningsläget vad gäller effekterna av buller och ljus på våra fåglar?

Hos kattuggla har man i experiment visat att buller påverkar förmågan att lokalisera föda genom att de hittar färre byten, och det tar längre tid att hitta byten. Detta gällde alla åldrar, även om de blev något bättre med åldern. I ett annat experiment med både ljus och ljudpåverkan fann man att ljud påverkar förmågan att hitta byten, men att ljus ökar möjligheten att hitta ett byte. I en studie från Italien där man studerat en gradient från stad till skog, fann man att kattugglorna undvek ljus och buller. Det betyder att tillgången på lämpliga miljöer inte bara styrs av tillgången på föda och bohål, men även hur mycket ljus och ljudstörningar det är i ett område. Samma resultat fann en japansk grupp som med ett experiment studerade jord-, och hornuggla. Vid normalt lågt bakgrundsbrus (32 dB) upptäckte ugglorna nästan 80 % av sina byten. Sen sjönk det stadigt ner till nära noll vid 80 dB, som motsvarar ungefär ett passerande tåg på 100 meters håll.

Så det är uppenbart att en grupp fåglar som är så beroende av sin hörsel när det gäller att hitta sina byten kraftigt missgynnas av buller. Samtidigt se dom bättre när det är ljusare, men undviker trots det ljuset. Det låter lite motsägelsefullt, men ugglor jagar inte nattetid för att dom ogillar ljus, utan för att deras byten undviker ljuset och är nattaktiva. Om bytesdjuren undviker ljuset, måste ugglorna följa med, konstigare än så är det inte.

Det finns väldigt mycket inspelningar av fåglar i världen och när en forskargrupp sammanställde data för 583 arter fann man att i genomsnitt så sjunger de 50 minuter längre om dagen, men givetvis med en hel del variation. Det betyder att arter som håller till i områden med mycket ljus (städer) har längre dagar. Det kan innebära att de har mer tid att hitta mat vilket givetvis är positivt. Å andra sidan sover de kortare tid vilket kan leda till problem. Hur det är med den saken vet man idag inte för de flesta arter.

I en studie av sex tättingar (blåmes, svartmes, rödhake, talgoxe, nötväcka och bofink) i Sheffield placerade man ut matbord i en ljud-gradient från stadsbuller till skogen. Dessutom gjordes playback-experiment. Resultaten var klara, ju mer ljud ju ovilligare var fåglarna att besöka matborden, om de gjorde det så stannade de kortare tid, och var mer alerta på omgivningen. En orsak till denna beteendeskillnad kan vara att de har svårare att höra om det kommer en predator. I ett experiment med rödhakar kunde en annan forskargrupp visa att ju mer buller de utsattes för, ju oftare stack dom ifrån ljudkällan, sången blev mindre komplex, de sjöng kortare tid, och den lägsta frekvensen blev högre. De sjöng alltså enklare och ljusare med ökande buller. Samma resultat fann en amerikansk studie där arter med en låg lägsta frekvens i sin sång var mest påverkade, antagligen för att dessa frekvenser låg för nära bullerfrekvenserna. Det skulle kunna innebära att i ett område med mycket buller kommer vissa arter att saknas, så att fågelfaunan blir mer homogen och artfattigare.

Det är en sak att fåglarna ändrar sitt beteende på grund av buller, men påverkar det även reproduktionen? Det är ju det som är det väsentliga eftersom det på sikt kan påverka om en art kan finnas kvar i ett bullrigt område. Detta har studerats på gråsparv där man fann att honorna matade ungarna mer sällan i en bullrig miljö. Även vid en kortare tid av buller sjönk matningen signifikant. Den här studien är unik så till vida att man kunde visa att ungar som växt upp i en bullrig miljö mer sällan häckade i populationen. Om de hade högre dödlighet, eller om de helt enkelt försvann från området i högre utsträckning, vet man inte, men det är tydligt att buller kan påverka häckningsframgång och rekrytering. Detta kan i sin tur över tiden påverka populationens framtida öde.

I ett försök att förstå variation i häckningsframgång hos talgoxar i Nederländerna analyserade forskarna en mängd olika faktorer, och alla aspekter av häckningsframgång från första ägg till antal flygga ungar och deras vikt, som är ett mått på deras möjligheter att klara sig själva efter de flugit ut. Forskarna konstruerade en rad modeller med olika faktorer som kan förklara variationen i häckning, nämligen träddiameter, trädtäthet, bullernivå, avstånd till en motorväg och andelen lövträd. Den modell som förklarade datum för första ägg var datum och träddiameter, men när det gällde kullstorlek var det en modell med buller och diameter som var den bästa. Faktum är att de tre bästa modellerna alla hade buller som en faktor. Buller dök även upp som en faktor när det gäller ungarnas vikt när de var flygga, men inte i övrigt. Buller gjorde att kullstorlekarna blev lägre, och ungar blev lättare. Denna studie visar betydelsen av att ta med många faktorer, eftersom det kan vara en kombination av saker som påverkar häckningen, och att olika faser av en häckning påverkas olika.

Den största studien av effekterna av buller och ljus har gjorts i USA där forskare har analyserat nästan 60 000 bokort från 142 arter som skådare sänt in (en gång i världen fanns bokort även i Sverige, men det försvann på 1970-talet, eller så, någon som minns?). Här fann man precis som i andra studier att ökat ljus ledde till tidigare häckning, och hos skogslevande fåglar en större kullstorlek. Å andra sidan minskade kullstorleken med ökat buller hos denna grupp. Häckningsframgången sjönk dessutom med ökande buller, precis som i andra studier av enstaka arter. Återigen fann man att arter med en låg lägsta frekvens i sången påverkades mest av buller. En märklig upptäckt i detta dataset var att det inte fanns något mönster mellan buller och häckningsframgång hos arter som hade en djurbaserad diet, men däremot hos växtätare, som påverkades negativt. Intressant är också att arter med en sämre förmåga att se när det är sämre ljus hade en sämre häckningsframgång av ökat ljus, medan arter med god förmåga att se i gott ljus gynnas av ännu mer ljus.

Det är klart att fåglarna kan påverkas negativt av buller och ljus, därom råder det inget tvivel. Men som vanligt varierar det mellan arter och miljöer, det är inget konstigt. Buller påverkar beteendet hos vissa fåglar, dels direkt genom lägre födosöksframgång och dels indirekt genom att fåglarna helt enkelt undviker vissa områden på grund av bullret. Det som är det intressanta i detta sammanhang är hur det påverkar häckningen eftersom det är det som betyder något för framtiden för en art i ett område. Det verkar klart att buller minskar häckningsframgången på olika sätt, men om denna effekt kan sprida sig till andra mindre bullerutsatta områden är inte klart. Att buller har en negativ effekt vet vi nu, men hur det långsiktigt påverkar våra fågelpopulationer är okänt.

Litteratur

Halfwerk, W. med flera. 2011. Negative impact of traffic noise on avian reproductive success. Journal of Applied Ecology 48: 210-219.

https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2664.2010.01914.x

McLaughlin, KE & Kunc, HP. 2012. Experimentally increased noise levels change spatial and singing behaviour. Biology Letters 9: 20120771.

https://royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rsbl.2012.0771

Merall, ES & Evans, KL. 2020. Anthropogenic noise reduces avian feeding efficiency and increases vigilance along an urban–rural gradient regardless of species’ tolerances to urbanization. Journal of Avian Biology e02341.

https://nsojournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jav.02341

Orlanda, G. & Chamberlain, D. 2022. Tawny Owl Strix aluco distribution in the urban landscape: the effect of habitat, noise and light pollution. Acta Ornithologica 57: 167-179.

Orlando, G. med flera. 2025. Experimental exposure to noise affects hunting behavior already from a young age in a nocturnal acoustic predator. Ecology & Evolution 2025; 15:e72171.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ece3.72171

Passarotta, A. med flera. 2025. Experimental noise and light pollution alter prey detection in a

nocturnal bird of prey. Journal of Animal Ecology 94:1398–1409.

https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2656.70062

Pease, BS. & Gilbert, NA. 2025. Light pollution prolongs avian activity. Science 389: 818-821.

https://www.science.org/doi/10.1126/science.adv9472

Proppe, DS. med flera. 2013. Anthropogenic noise decreases urban songbird diversity

and may contribute to homogenization. Global Change Biology 19: 1075–1084.

Schroder, J. med flera. 2012. Passerine birds breeding under chronic noise experience

reduced fitness. PLoSOne 7: e39200.

https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0039200

Senzaki, M. med flera. 2016. Traffic noise reduces foraging efficiency in wild owls. Scientific Reports 6: 30602.

https://www.nature.com/articles/srep30602

Senzaki, M. med flera. 2020. Sensory pollutants alter bird phenology and fitness across a continent. Nature 587: 605-609.