När jag var ung fältbiolog på 1970-talet hade vi en lista där vi fyllde årets första observation av olika växter, fåglar och insekter; fenologi-listan. Det var kul och fick oss att åka ut lite extra, om inte annat för att vara först med något. Alla data skickades senare in till Fältbiologerna centralt där de blev liggande. Det hela lades senare ner eftersom ingen kunde motivera varför det var viktigt att lägga ner tid på att sammanställa alla data. Nu vet vi att det var ett misstag.

Lyckligtvis har forskare runt om i världen gjort dessa observationer över långa tidsperioder och i takt med att klimatet ändrats har dessa fenologiska studier plötsligt blivit ett viktigt redskap för att förstå vad som händer i naturen när temperaturen stiger.

I en studie från vårt östra grannland har man sammanställt data från 73 fågelarter från 1975 till 2017, sammanlagt runt 820 000 observationer av häckningar i olika delar av Finland. En alldeles otrolig mängd data med andra ord. Totalt såg forskarna att häckningen startar runt 4 dagar tidigare, och slutar drygt 6 dagar tidigare, vilket innebär att häckningssäsongen är generellt tidigare och kortare.

Nu har inte alla arter som ändrat sig på samma sätt. 51 % av arterna började tidigare, medan övriga 49 % inte hade ändrat sig. 53 % av arterna slutade tidigare, 4 % slutade senare, men övriga hade ingen skillnad. Detta gjorde sammantaget att 22 % av arterna hade en kortare häckningssäsong, 7 % hade en längre säsong och resten oförändrad säsong. Mönstret var tydligast hos stannfåglar, medan de långväga flyttarna inte förändrades mycket.

Nu är det inte bara fåglar som ändrat sig. En fransk grupp av forskare sammanställde data om pollinatörer från 1960-2016, med totalt 19 miljoner observationer från 2023 insektsarter i Europa. Arterna var steklar (bin, humor och liknande), mygg, fjärilar och skalbaggar. Totalt sett började dessa arter flyga nästan sex dagar tidigare 2016 än 1960, och den totala flygtiden minskade med nästan två dagar. Även här fanns en stor skillnad mellan arterna, där 13 % flög senare 2016 än 1960, och 30 % inte ändrat sin flygtid alls, medan 57 % flög tidigare. Samma sak gäller antal dagar de flög där 27 % hade en längre flygtid, 43 % inte ändrade sig alls, och alltså 30 % som förkortade sin flygtid. När forskarna delade upp data geografiskt fann man ett tydligt mönster där arterna minskat sitt överlapp i flygtid i större delen av Europa, men ökat sitt överlapp i norra Sverige och Finland.

Det kan inte vara någon överraskning att samma sak setts hos växter. I en sammanställning av data från 385 växter i Storbritannien från 1954 till 1990 fann man att 16 % av arterna nu blommade i genomsnitt 4.5 dagar tidigare, där 16 % av arterna var i genomsnitt hela 15 dagar tidigare. Återigen fanns en variation mellan arterna där en del blommade senare.

Det finns flera saker som förenar dessa studier. Det ena är att de visar att många arter, men inte alla, har förändrat sig i takt med allt varmare vårar. Det andra är att i princip all data har samlats in av amatörer i de olika länderna. Utan ambitiösa och hängivna amatörer skulle vi inte kunna se dessa mönster. I Sverige finns Artportalen där data samlas in på detta sätt av naturintresserade.

Nå, spelar det någon roll om arterna ändrar sig tidsmässigt? Någon vecka hit och dit kan väl kvitta? Kanske, men ofta finns det en koppling mellan fåglarnas häckning och insektstillgång, mellan insekternas flygtid och växterna blomning med mera. Många arter undviker konkurrens och risk för hybridisering genom att vara åtskilda i tid, men vad händer om tiderna förändras så att de sammanfaller, som man sett hos grodor i USA och insekter på våra breddgrader. Hos talgoxar har man sett en tidigareläggning av häckningen runt om i Europa. Normalt brukar tidpunkten för när ungarna behöver som mest mat sammanfalla med en topp av kläckta insekter. Det är givetvis ingen slump, generationer av evolution har gett detta resultat. Men om tiden för häckning på kort tid förändras men inte insekterna, vad händer då? Det blir en mismatch som leder till sämre häckningsutfall, och på sikt en minskad population.

Samma sak gäller pollinatörer. Vad händer om dessa har sin huvudsakliga flygtid tidigare än de växter de ska pollinera? Eller tvärtom, om växterna blommar innan pollinatörerna kläckts? Resultatet blir en minskad pollinering och fruktsättning. Eftersom förändringarna skett så pass snabbt vet vi inte hur det kommer att slå i framtiden. Med tiden kommer en anpassning att ske, men det kräver någorlunda stabila miljöer. Om temperaturen ständigt ökar kommer det att vara en ständig kapplöpning mellan fåglar och insekter och insekter och blommor för att ta några exempel.

Den förändring som skett har huvudsakligen ett resultat av individers plastiska beteende. Det finns antagligen en genetisk förändring hos vissa arter, det vill säga en evolutionär förändring. Men tiden är för kort för en större skillnad, evolutionen kan vara trög framförallt hos långlivade arter. Vad händer då om förändringarna i klimatet är större än vad individerna kan hantera? Vissa dör ut givetvis, men det första steget är att flytta på sig till ett klimat som de är mer anpassade för. Lätt för fåglar och en del insekter, men lättare sagt än gjort hos många växter, och djur som är anpassade till dessa växter.

I Norden finns en klar trend att fåglar i fjällen drar sig uppåt och häckar nu på högre höjd. I en sammanställning av nästan 2.5 miljoner observationer av 289 arter insekter i Finland fann man att 48 % nu fanns längre norrut under perioden 2013-2017 jämfört med perioden 1992-1996. Å andra sidan hade drygt 40 % nu en sydligare sydgräns, medan endast 10 % inte ändrat sin utbredning. En intressant observation var att av de som flyttat sin nordgräns var det bara 15 % som ändrat sin fenologi, mot 33 % av de som inte ändrat utbredning. Samma sak gäller de som ändrat sin sydgräns. Det verkar lite som om det är antingen flytta på sig eller ändra tidpunkt (fenologi), givetvis med en del undantag.

Det här är ett storskaligt pågående naturligt experiment som vi inte vet hur det ska sluta. Mönstren är tydliga tack vare all data som samlats in över tiden. Men det finns all anledning att fortsätta samla data, förändringarnas tid är inte över.

Litteratur

Carter, SK. med flera. 2018. Shifts in phenological distributions reshape interaction potential in natural communities. Ecology Letters 21: 1143-1151.

Cohen, JM. med flera. 2018. A global synthesis of animal phenological responses to climate change. Nature Climate Change 8: 224-228.

Couet, J. med flera. 2022. Short-lived species move uphill faster under climate change. Oecologia 198: 877-888. OPEN ACCESS

Duchenne, F. med flera. 2020. Phenological shifts alter the seasonal structure of pollinator assemblages in Europe. Nature Ecology and Evolution 4: 115-121. OPEN ACCESS

Fitter, AH. & Fitter, RSR. 2001. Rapid changes in flowering time in British plants. Science 296: 1689-1691.

Hällfors, M. med flera. 2020. Combining range and phenology shift offers a winning strategy for boreal Lepidoptera. Ecology Letters 24: 1619-1632. OPEN ACCESS

Hällfors, M. med flera. 2020. Shifts in timing and duration of breeding for 73 boreal bird species over four decades. PNAS 117: 18557-18565. OPEN ACCESS

Visser, M & Gienapp, P. 2019. Evolutionary and demographic consequences of phenological mismatches. Nature Ecology & Evolution 3: 89-885. OPEN ACCESS

 

Visningar: 77