Bofinkens sång känner de flesta till, den är ju en glad påminnelse att nu är det vår och det är dags att damma av sin kikare efter vintern. Bofinken har dessutom en annan sång, den så kallade regnsången, som är en lite puttrig kort drill, lite grönfink över den kanske. Denna regnsång är vanlig i stora delar av Europa, men försvinner norrut. Jag som växte upp i Dalarna hörde den aldrig där. Under början av 1990-talet sysslade jag en del med sången hos bofinken runt Uppsala, och hörde den inte där heller. När jag första gången kom till Estland hörde jag den överallt, och hade ingen aning om vad det var. Skåningen Staffan Ulfstrand som var med på resan förvånades över detta eftersom denna regnsång tydligen är vanlig i Skåne. Längre norrut övergår denna typ av sång till en klar vissling, ”huuiit”.

Hursomhelst, använder bofinkarna sången som en varning för regn? Låter ganska otroligt för att vara sant, och det är det heller inte. I en grundlig tysk studie där man studerat regnsången över tid och i relation till väder fann man ingenting. Den används framförallt när hanen är i närheten av honan, och mindre ofta när det är många andra hanar som sjunger samtidigt. Det verkar därför som om denna sångtyp handlar om kommunikation mellan könen inom ett par. Att den vanliga sången framförallt är en signal till andra hanar är uppenbart, de sjunger fast de är parade, och med en volym som inte behövs om honan är nära. Spelar man upp sång attackerar de ganska snart.

Första gången regnsången benämns i litteraturen och som just en regnsång är i början av 1700-talet i Tyskland. Det tyder på att denna skröna, som vi nog får kalla det, är mycket äldre än så och har levt kvar i folkmun som ett sätt att spå vädret. Det var givetvis viktigt för lantbruket, och alla metoder användes även om de egentligen inte fungerade.

Litteratur

De Framond, L. med flera. 2024. Do the rain calls of Chaffinch indicate rain? Journal of Ornithology 165: 615-625.

https://link.springer.com/article/10.1007/s10336-024-02153-4

 

Visningar: 54