Det finns idag många studier som visar att insektspopulationerna i världen är på väg ner och de blir färre och färre. Eftersom 90 % av alla fåglar är till stor del insektsätare finns det anledning att tro att detta kommer att leda till en minskning av fågelpopulationerna. Data finns som visar på sådana samband. I många fall är det dock bara korrelationer, det vill säga statistiska samband som inte säger något om orsakssamband. Om A är korrelerat med B vet vi inte om A orsakar B, eller tvärtom, eller om det är faktor C som orsakar förändringar i både A och B, och det i sin tur leder till en koppling mellan A och B. Detta är mycket väl känt, och det behövs studier som kan reda ut detta.

Det finns ett underliggande antagande dessutom, och det är att det är mängden insekter som bestämmer mängden fåglar. Det är vad ekologer kallar en ”bottom-up” effekt, det vill säga att bytesdjurens antal reglerar rovdjurens antal. Men det kan ju vara tvärtom, en så kallad ”top-down” effekt, det vill säga att det är rovdjurens antal som reglerar bytesdjurens antal. Bägge mekanismerna är väl kända i den ekologiska litteraturen. En stor del av rovdjursdebatten i Sverige handlar om dessa mekanismer, även om det inte är så väl utsagt i många fall. Men teori är en sak, för att veta något krävs fakta och noggranna analyser.

En sådan studie har gjorts i Finland där man undersökt kopplingen mellan antalet insekter och antalet häckande fåglar över åren. Det man speciellt har tittat på är de småfjärilar (mott) som de är beroende av under häckningen. Dessa kan övervintra i alla stadier i livscykeln, från ägg, larver, puppor och adulter, beroende på vilken art det är. Om det finns en effekt av insektstillgången på häckningen borde man se en effekt på antalet fåglar året efter. Tanken bakom är att om det finns mycket insekter går häckningen bra och fler fåglar finns i populationerna året efter.

Det är också vad studien finner, fast med några förbehåll. Det var primärt fåglar i norra Finland som påverkades av insektstillgången, och då bara i relation till fjärilsarter som övervintrar som ägg eller adulter. Detta gällde båda stannfåglar och flyttfåglar. Längre söderut blev denna koppling svagare, och det fanns ingen effekt av de arter som övervintrar som larver. Tittar man på de årliga fluktuationerna hos insekterna ser man att det är kraftiga fluktuationer mellan åren på antalet ägg och adulter i norr, men inte fullt så uttalade i söder. Denna studie visar med andra ord att det finns en bottom-up-effekt på fågelpopulationerna, huvudsakligen i norr.

I England har motsvarande studie gjorts och forskarna fann ett klart samband mellan tillgången på mott och antalet blåmesar. Det fanns i synnerhet en koppling mellan den mindre frostfjärilen, Operopthera brunata, som är vanlig även i Sverige och hur blåmespopulationerna fluktuerade. Forskarna var väl medvetna om problemet med korrelationer som jag nämnde i ingressen, och testade om det fanns en direkt länk mellan insekterna och blåmesarna, eller om det båda påverkas av en annan faktor som i sin tur leder till en konstgjord koppling mellan insekter och blåmesar. Det fanns ett starkt stöd för en direkt koppling, men inte för en okänd tredje faktor.

Det var två studier som visar på en tydlig bottom-up effekt på fågelpopulationerna, men är det ett generellt fenomen? I en så kallad meta-analys av 125 olika studier kunde en forskargrupp visa att det fanns en klar effekt av insektstillgång på hur det går med häckningen. En enhets ökning av insekterna ledde till 1.25 enheters bättre reproduktiv framgång, mätt i antalet ungar och liknande mått. Det fanns även en klar koppling mellan insektstillgång och ungarnas kondition. Ju mer mat, ju större och fetare ungar. Inget konstigt med det. Då borde man förvänta sig att ju mer mat det finns ju fler och fetare ungar får de ut. Ungar i bra kondition överlever bättre den första kritiska perioden när de ska hitta mat på egen hand, vilket ökar överlevnaden, vilken påverkar antalet häckande fåglar året efter.

Nu hittade man inte det, utan det fanns ett negativt samband mellan reproduktiv framgång och ungarnas kondition. Det betyder att mycket mat innebär antingen många men små ungar, eller få och feta ungar. Men inte både och. Det är vad som ekologer kallar en ”trade-off”, eller avvägning, det vill säga en negativ koppling mellan två faktorer.

Ett exempel från vår värld som jag brukade introducera för mina studenter i Uppsala är att om du har hundra kronor och vill ta en öl i Stockholm, så räcker pengen till en biljett till Stockholm, men inte till en öl. Lägger du pengen på en öl, kommer du inte till Stockholm. Alla känner till den sortens avvägning, med en normal budget kan man inte göra allt man vill, utan måste välja.

Detsamma gäller i djur, och i växtvärlden med för den delen. Är resurserna begränsade kan man få det ena men inte det andra. I denna studie fann man denna avvägning, många eller feta ungar, men inte både och. Vad olika arter väljer att satsa på beror på deras speciella ekologi. För en del arter med stor konkurrens mellan individer om revir kan det vara bäst att satsa på få men stora ungar. Hos andra arter där dödligheten är stor och slumpmässig kan det vara bra att satsa på många ungar, många lotter i lotteriet så att säga.

Det finns alltså ett stort stöd för hypotesen att det är insekternas antal som reglerar fåglarnas antal. Det betyder att om insekterna minskar i antal kommer det att ha en negativ effekt på fågelfaunan. Exakt vilken effekt vi kommer att se beror i mångt och mycket på de olika arternas ekologi, alla arter fungerar inte likadant, och vissa arter kommer att drabbas hårdare än andra. Som den finska studien visar finns det en tydlig geografisk komponent här med, som speglar de lokala förhållandena. Det betyder att vi kan komma att se en minskning av en art i vissa delar av utbredningsområdet, men ökning i andra delar, men totalt sett har en minskning skett. Det finns studier som visat just på detta. Det finns goda data som visar att totalt så minskar mängden insekter, och det kommer att ha en generellt negativ effekt på fågelfaunan. Så det gäller att se detta över större områden, annars kan man lätt dra fel slutsatser.

Litteratur

Evans, LC. Med flera. 2024. Population links between an insectivorous bird and moths disentangled through national-scale monitoring data. Ecology Letters 27: e14362.

https://doi.org/10.1111/ele.14362

Grames, EM. med flera. 2023. The effect of insect food availability on songbird reproductive

success and chick body condition: Evidence from a systematic review and meta-analysis. Ecology Letters 26:658–673.

Yazdaninan. M. 2024. Evidence for bottom-up effects of moth abundance on forest birds in the north-boreal zone alone. Ecology Letters 27: e14467

https://doi.org/10.1111/ele.14467

 

Visningar: 37